Globen var utsåld och tävlingen blev en höjdare! Elitens bravader får ni dock läsa om på annan plats.


Här ser vi större delen av styrkan vid ankomsten till Globen och uppvärmningshallen "Valhall". Från vänster ses Ingrid Olson, Emmy Olson, Moa Enmark, Stina Jansson, Jossan Palm, Madde Östblom, Isak Leima (delvis skymd), Fredrik Lundgren och Nicklas Bär. Saknas gör Oscar Larsson och Calle Hallberg. Och jag då förstås, jag plåtade ju.

Det frestar på att vara idrottsledare - och för all del slik förälder. En resa till Globen borde ju inte vara alltför märkvärdig historia men tisdagsnatten (!) bjöd på en & annan överraskning.
Avfärden från Gavlestadion var planerad till 1400 men vi skulle om möjligt försöka komma iväg några minuter tidigare med tanke på eventuella problem med snövädret. Så blev det ju inte, snarare några minuter försenade. När vi väl rullar ut från parkeringen kommer Martin Mohebbi springande fram i bussen och säger att det kommer ytterligare 4 tjejer som också vill åka med. Eftersom en buss inte kan parkeras var som helst åker vi ända ned till nya rondellen vi Lidl och hittar en bussficka där vi kan vänta in tjejerna. Som dröjer. Och dröjer! Efter 10 minuter kommer de. Springande. Ända från Stadion! Lokalbussen hade blivit försenad så de hade alltså sprungit ända från Statoil-macken till Stadion, och därefter till den väntande bussen. Tur att Elina Brynk, Saga Rehula, Karin Dahlgren och Anna Juggas Öberg är vältränade friidrottare!
Vi kom då äntligen iväg vid 1420 och jag börjar bli lite orolig med tanke på att lagledarmötet skall gå av stapeln 1645...
Väl ute på E4:an var det snöstorm/snörök vilken gav en sikt på 10-15m för busschaffisen. Vi körde i c:a 50km/h till Dragon Gate där det tack & lov klarnade upp och plattan kunde trampas ned.
Vi närmar oss Norrtull och vägval till Globen diskuterades hett. Chaffisen valde genom stan och det var nog ett bra val. Där var det bara jätteköer. Att jämföra med Essingeleden/Årsta där det stod helt still. Vid Karolinska var klockan 1640 och mötet skulle snart börja. Vi ringde två kontaktmän i Stockholm Marathon och meddelade att vi faktiskt var på väg. Ringde också Mats Åkerlind, som naturligtvis var på plats i Globen (oj vad jag saknade honom som speaker), som också skulle dra i några tåtar för att avisera vår ankomst. Det vore ju väldans trist om vi trots allt skulle missa ungdomsstafetten när vi var SÅ NÄRA!
Några minuter efter 17 bromsade bussen in och 10 mycket vältränade ungdomar och 2 (betydligt mindre) ledare börjar rusa mot Globen och ingång 3 där vi skulle släppas in. En jätteskylt med "5" hittas genast. Ett spjutkast senare hittar vi "4". Rusar vidare runt husknuten (om man nu kan säga så om en Glob) mot den förväntade "3:an". Där står det "2"!!! Ett snabbt rådslag säger att vi nog har missat "3:an". Gör lappkast och kör en 100 meters stegring igen. Där, minsann, en liten sketen skylt med en "3:a". Dörren en aning på glänt och en rödklädd tomte tittar ut. Nä, han var nog funkis. Han vrålar: GEFLE - hitåt!
In genom dörren, ett par trappor ned mot underjorden och in i en jättelokal som mycket målande är döpt till "Valhall". Där håller 250 stafettungdomar och en stor samling elitaktiva på med uppvärmning och stretch inför tävlingen. Ögonen börjar vimla på de våra. "Titta där är Carro, och Emma". Det börjas fumlas med kameramobiler och fokus på vår kommande insats tappas en smula. Jag och den andra ledaren Ingrid Olson rusar vidare mot uppropet där det sitter en starterkollega till mej. Också han vrålar GEFLE - hitåt! Jag börjar fundera på om detta uttryck är det enda de kan säga, stockholmarna alltså. Två kuvert kvar på bordet. Våra. Fyller i startordningen för våra två lag. Förstalaget redan i heat två. 15 minuter till start. Värm upp för bövelen! Andralaget lottades till heat 7, inga problem där.
Gefle IF lag 1: Moa Enmark fick den svåra förstasträckan. Ingrid tyckte att Moa skulle passa bra för hon lär vara en tuff & elak jvl (Moa alltså, inte Ingrid) och nog skulle palla för en & annan armbåge vid den trånga starten. 6 man på båge - gemensam bana direkt tarvar inte någon ödmjuk startman :-)
Moa gör en fin första sträcka och växlar över någonstans i mitten. (Jag har mycket svårt att följa loppet eftersom jag står i kön till Calling med mitt lag och kan bara följa loppet genom en liten lucka).
Sträcka 2: Calle Hallberg tar över pinnen och gör en mycket fin sträcka, jag ser inte mycket men Calle får beröm i högtalarna. Tror att han växlar över som 2:a.
Sträcka 3: Emmy Olson gör också ett kanonjobb och håller placering till växeln.
Sträcka 4: Oscar Larsson skrämde oss alla bara några minuter tidigare genom att med tårar i ögonvrån säga att knäet gör så ont att vi kanske måste kasta in reserven Nicklas Bär. Tant Ingrid tar Oscar åt sidan och de snackar ihop sig så att det blir en start i alla fall. Oscar gör också ett bra lopp och håller 2:a platsen i mål på tiden 1:58,82. Vilket senare visar sig innebära en 10:e plats av 58 startande lag! Varav de 6 bästa gick till final.

Lag 2 startade i heat 7 med nästa tuffa tjej på linjen; Jossan Palm. Hade någon varit i vägen vid skottet hade högerkroken laddats ;-)
Jossan trycker iväg rejält och lägger sig som ohotad tvåa vilket håller in till växeln. Där blir det lite strul innan Fredrik Lundgren kommer iväg. I första kurvan kommer en svartklädd kille, som är huvudet längre än Lunkan, och flyger förbi. Vid växeln är Lunkan 5 m bakom 2:an och ytterligare 5m  bakom ledaren. Madde Östblom tar över på sträcka 3 och formligen störtar fram genom första kurvan. Tar meter på meter på 2:an och vid ingången till sista kurvan är hon ifatt men är tvungen att hålla igen för att slippa extra metrar i böjen. På upploppet går hon upp jämsides men är tvungen att backa hem för att nästa kille står på innerbanan. Och det var Isak Leima som hade uppdraget att lubba sista sträckan. Isak låg 3 meter bakom när han fick pinnen och gasar på friskt i första kurvan. På bortre lång närmar han sig 2:an och är nästan ikapp vid ingången på sista kurvan men där tog batteriet slut. Kommer i mål c:a 6 meter efter 2:an på en helt godkänd 3:e plats med tiden 2:02,34. Totalplaceringen blev 25:a av 58 lag!

Mycket bra gjort av båda lagen OCH de hade förbaskat kul!!!

Men, vi skulle ju hem också. Försenad hemresa eftersom tidsprogrammet blev en smula förskjutet med Stefans Holms försök på 2,41. Och att somliga hade problem med att hitta bussen. 4 stycken, som en liten ledtråd :-)
När bussen börjar rulla ser jag att laddningslampan lyser rött och frågade styrman varför. Sekunderna senare börjar det tjuta larmsignaler och hela instrumentbrädan ser ut som en blinkande julgran. Då krävdes ingen kvalificerad gissning; kilrepet har halkat av. Eller fläktremmen som man brukar kalla det. Krypfart genom Stockholm medans chaffisen förtvivlat ringer mamma, chefen och verkstäder. Om vill håller oss under 50 km/h kokar inte motorn men det alternativet låter inte så lockande ända hem till Gavlestadion. Vi gör ett snabbstopp och konstaterar problemet och klipper av remmen med Pia Jonssons (Oscar) nagelsax. Dessutom ligger en spännrulle mot en roterande remskiva vilken riskerar att bli så varm att det till slut blir en motorrumsbrand. Alla får order att ta på skor och förbereda sig för en snabb evakuering. Fortsätter mot Akalla där en jourkille lovar att ta sig en titt på eländet på en stor bussverkstad.
Där finns ett stort fikarum och en fikaautomat som snart blir tömd på kaffe och choklad.

TRE TIMMAR senare är bussen reparerad och vi kan äntligen börja hemfärden. Vägen är fortfarande oplogad långa sträckor och yrande snörök från de kamikazepiloter som envisas med att köra om oss. En av dem träffade vi tråkigt på lite senare. Det återseendet gjorde att båda filerna blev avstängda pga av bärgningsarbeten och vi blev därför stående i bilköer, igen.

Jag kom hem några minuter före 05 men drabbades inte så hårt, som de vilka hade väntande arbetsdag. Själv var jag ledig. Maddes pappa "Stolpen" hade fömiddagsskift och gick på 0530. En snabbfika hemma och därefter iväg till jobbet. Flertalet skolungdomar sov nog hela dagen, men det kanske inte skall kallas "drabbad".

Lag 2 på väg in i Calling inför sitt heat. Nerverna är på helspänn!
(Lunkan - Isak - Stina - Jossan - Madde)

               
Här har vi alla inblandade kämpar:
Emmy - Moa - Josefin - Madelene - Stina
Isak - Calle - Nicklas - Fredrik - Oscar

/Roffe plåtade och skarvade